Sidor

A ship in harbour is safe, but that is not what ships are built for.


onsdag, augusti 31, 2011

Svalbardsabstinens...

Okej, trots en dag pysslandes i slakeriet (vilket blir kanonfint!) och en springtur i rätt så mysiga Gammliaskogen så tycker jag att vardagen är väldigt oinspirerande och tråkig. Ja, bortskämda unge... men jag har Svalbardsabstinens så jag håller på att gå under!

-Hur var din sommar?
-Väldigt bra... (och vill du veta mer så kan jag gärna prata på i dagar om hur underbar min sommar var).
Mina tankar flyr tillbaks, bort från vardagen och till mitt paradis och jag tystnar och försvinner in bland goda minnen.
Bilden ovan har Jaap tagit och är från en solig paddeltur utanför Björndalen. Fint!

Inte någon nyhet, men jag är verkligen en tänkare. Sitter och funderar och tänker massor för mig själv. Ett av problemen med att komma tillbaks till vardagen är just det att jag vidgat mina vyer, fått erfarenheter från andra ställen är SLU, Umeå och Sverige. Jag granskar allt mycket mer kritiskt än tidigare, har något mer att jämföra med och jag tycker att jag lärde mig väldigt mycket på Svalbard. Inte minst för att jag levde i ett så mångkulturellt och ungt samhälle. Jag är på många, många sätt mycket glad över att jag gjode denna resa. Jag kan säga det att Tasmanien, Sverige och Svalbard är tre mycket olika samhällen.
Skogssverige känns tyvär sååå otoligt gammalmodigt och platt. Verkligen ingen nyhet, men deprimerande fakta.

Läste förresten i senaste nummret av Naturvetarna, där man tyckte att det är orättvist att studiebidragen är så låga. Får jag bara påminna om att Svergie tillhör ett av de få länder i världen där vår utbildning är gratis! Fortsätt gärna försöka höja bidragen (jag kommer verkligen inte att klaga, utan tacka och bocka glatt). Men att klaga på att böckerna kostar mycket och att man får för lite pengar för att man faktiskt anstränger sig lite på dagarna, ja det gör jag enbart innanför Sveriges gränser. Svenska studenter är lyckligt lottade!
Två dagar i stan är två dagar för mycket för mig. Igår åkte jag hem till mamma och vi paddlade en mysig korttur med kajak i Skeppsviks skärgård under en färggrann himmel. Å, vad underbart det var att äntligen paddla igen, har ju inte gjort det sedan jag lämnade Svalbard.

Lycka, lycka, lycka! Nu är det bara en seglebåt som saknas, och hmm.. istället för att plugga en timma nu på morgonen, så har jag kollat på olika säljsidor och skickat något mail..Har grym abstinens!

tisdag, augusti 30, 2011

Glaciärer på Svalbard

Nu när du varit på Svalbard och sett glacier..såg du dom smälta?

Svaret på frågan, som jag fått många gånger, är -ja. Jag såg dom smälta. Det var sommar hela tiden jag var där...

Men jag förstår frågan: "om glaciärerna smälter långsiktigt sett, på grund av ett varmare klimat". Så, nu berättar jag lite kortfattat om jag jag lärt mig under sommaren. Källor är blandad vetenskaplig litteratur, samt turistnformation och personer jag pratat med.

Kring 60% av Svalbard är täckt av snö året om.
Västra sidan av svalbard är uppvärmt av golfströmmen och varma vindar från söder, medan östsidan får kalla strömmar och vindar från nordpolen. Detta gör att klimatet skiljer sig mer mellan väst och öst, än nord och sydspetts.

Jag var på den västliga, varma sidan.
Här är det mycket nederbördsfattigt, kring 200-400 mm per år. Det mesta av nederbörden faller under vintermånaderna som snö. Snötäcket blir dock sällan mer än 20-30 cm (om den inte drevar ihop till djupa drivor försåss). Här ser man tydligt at glaciärerna krymper från år till år. Såg några skrämmande foton på detta.

På östra sidan uppskattas nederbörden till minst 1000 mm per år, största delen även här i snö. Detta resulterar i att glaciärerna till och med växer, trotts växtuseffekten!

Att glaciäernas form ändras från år till år är högst naturligt. En glaciär kalvar, även i växtande stadium, eftersom en glacär måste röra sig för att få kallas just glacär. Faktiskt kan det röra sig om upp till 8 meter per dag. Så, nästa gång du ser en stor skrämmande bild på aftonbladets förstasida, där den vacka glaciären faller i bitar ut i havet och lämnar en blå isväg efter sig, så är det helt naturligt förlopp. Trots att rubriken skriker om växhuseffekt och vår fina planet som går under. Även om ett träd avverkas så innebär inte detta att skogarna försvinner. Man måste ju såklart se på tillväxten. Däremot används en kalvande glaciär ofta som symbol (liksom det fallande trädet) för en förändring.

Och jag kan återigen berätta, att se och höra en enorm glaciär kalva ut i havet är något av det mäktigaste som finns.
Två dagar i skolan. Höjdpunkten på dagen är kafferasten.
Strugeling, strugeling, minute by minute. Tick tack. Tick tack.
Läraren står med ena handen i fickan, den andra för den vita kritan fram och åter i snirkliga rörelser över tavlan. Lämnar ett dammoln och något vit text som ingen lyckas läsa. Mumlar något, som ingen lyssnar på. Samma föreläsning som han haft varje år sedan han själv tog examen för många, många år sedan. Fastnat och blivit en av inventarierna på SLU. Drar över två ooootroligt långa minutrar, jorden går nästan under.
Kafferast, äckligt halvljummet termoskaffe. Förgyller kanske inte vardagen, men sätter en brun (=färggladare) fläck i det annars så svartvita blocket.

Kollar igenom anteckningarna för att se vad jag skulle ha lärt mig. Teckningar på isbjönar, segelbåtar och Svalbard valmo (poppys). Från flybildsfotoföreläsningen är det massor av små flygplan.

Utvecklande att studera. Javist, eller?! Börjar fundera på om jag verkligen har intresse för skog, eftersom detta är skittråkigt. Dumma förbannade skitträd, inser ni att jag sitter och torkar och dammar ihjäl inne i en betongbyggnad för er skull?! Tusan så jag ska se till att ni avverkas som ljuv hämnd, efter kalavverkningen ska jag gnugga händerna, le lite elakt och känna mig klok och duktig som satt och läste dammiga böcker som är jämnåriga med bibeln i fem förbannade år. Se dollartecknena som ett resultat av alla de ekonomiska kalkyler jag gjort i min planering.

Börjar fundera varför i hela friden jag lämnade Svalbard...

måndag, augusti 29, 2011

Utmaning som klär

Så underbart, jag har flyttat in i lägenheten igen. Lådorna är upppackade. En låda till Myrorna, en säck till soptunnan och en säck till klädbytardagen som jag, mamma och Elsa ska ha.

Jag inser att jag har på tok för mycket saker. Kläder så det räcker och blir över, och många som jag gillar men som jag inte använder för att jag har så mycket annat (samtidigt som barnen i Afrika svälter och växthuseffekten fortsätter att öka).
Så, nu har jag antagit en utmaning, inspirerad av Jessica. Jag ska inte (vid annat än motiverade behov) köpa några nya kläder förrän jul. Med motiverade behov kan ges som exempel att det är hål i alla sockar, slitit ut alla jeans eller dyl. Att gå och köpa second hand är ok i viss mängd, men ska försökas undvikas. Jag kommer garanterat slippa gå naken dessa månader, jag kommer inte se ut som en allt för omodern slas-has, jag kommer att undvika att bidra till det köp-och-släng samhälle vi lever i och jag kommer få massor med pengar över! Pengar jag kan resa massor för, eller på annat sätt ha kul! Om jag kan fara på en underbar och utvecklande resa, så tar jag gärna och går i min mysiga favorittröja hela hösten. Jag ska rota djupt ner i garderoben och se vad jag har. Det jag sedan inte använder, ja det ska jag ta modet till mig och göra mig av med och skänka bort.

Dessutom (nej, jag har inte gått och blivit tåkig) så ska jag vara rätt så nykter och spritfri i höst. Trotts tax-freesamhället på Svalbard, med sprit billigare än mjölk, så har jag nästan inte druckit någonting. Jag har haft sjukt kul och mått otroligt bra, samt kunnat utnyttjat varje dag till fullo istället för att vakna illamående, trött och med huvudvärk.
Sparar genom detta ännu mer pengar som jag kan resa för, samt är snäll mot min kropp som ska ha ett långt, aktivt och friskt liv.

Så konsumera kläder som en tok och sup dig full varenda helg om du så blir lycklig av det.
Jag ska njuta av den underbara hösten till 120% och sedan ska jag ut och resa och upptäcka världen ännu mer.

söndag, augusti 28, 2011

tidsoptimisten har planerat...

Ett par dagar i Göteborg hemma hos mormor, som fick lämna sjukhuset. Trevligt, men mycket stillastittande i 1,5 dagar. Jag kände mig mest som en jäsande deg, ont i ryggen och seeeg. Landar i Ume och snör på mig springskorna så fort jag kommit hem. Kände mig dock som en valross på land då jag stretade fram de 8 kilometrarna. Som om järnvärdena inte ens nådde upp till synligt på skalan. Skönt att vara hemma en kväll och nästan ta det lugnt.

Packar väskan och tidigt imorgon far jag in till stan för fyra dagar i skolan, sedan packas väskan och det blir en tjejig ripjaktsweekend i finaste Ammarnäs. Någon gång här emellan ska jag ta tag i studerna samt flytta in i lyan igen. Dessutom ska jag och mamma ut och provpaddla en kajak nu på tisdag som vi e småsugna på att köpa.
Nästa vecka har jag självstuder (=älgjakt, smiiile!) som det så fint kallas för att CSN ska hitta hem. Någon vecka senare ska jag visst till Gävle och Dalarna på exkursion.

Börjar dessutom inse att jag måste försöka hinna skjuta upp före nästa vecka, så jag kan vara med på älgjakten.

Läste i en tidning något fint och tänkvärt:
You never know how strong you are, until being strong is your only choise.

torsdag, augusti 25, 2011

Göteborg
Nu har min bloggoholick till syster visat mig en kul funktion på blogger, nämligen små knappar man kan lägga till nederst i inlägget där läsaren bara kan bocka för en liten reaktion på inlägget. Lite lättare och mer anonymt än att ge en kommentar. Använd gärna!

Northug


Alla Skrollans kattungar var helt perfekta i täckningen. Vita och svarta. Underbart vackra! Alla förutom ett litet bustroll. Energi och rävar bakom öronen till tusen. Ostoppbar.
Jag bara smälte för dessa kanelfärgade ögon, lilla Northug, vad jag älskar ditt gulliga sällskap!

Papaver dahlianum spp. polaris

Vit Svalbard Valmo
Oljefärg på tapet
att fyra vita blad kan ta sån tid att måla...

Här är en artikel från UNIS om Lornas jobb, lättläst och trevlig:
http://www.unis.no/60_NEWS/6070_Archive_2011/n_11_08_25_field_report/hot_or_not_news_25082011.htm
Handen som håller i blomman på thermofotot är min, notera lite roligt temperaturen på handen. Brrr, mätte upp skinntemperaturen till 11,5 grader den dagen.


Och någonstans mitt i denna teckning tog mitt tålamod slut, liksom tålamodet hos en isbjörn som sover kan ta slut då det kommer kajakpaddlare och stör skönhetssömnen.

Blåmärke


Svenska benen.
Gul och blå.
Alltid ska ett roligt sommarlov
synas så.

Fråga mig inte vad jag gjort
eller hur jag gör.
Det bara blir.

onsdag, augusti 24, 2011

Varmt!

Fina Elsa




cykla, cykla, cykla. Min ovana rumpa är snart död! Cyklade några timmar, svalkade mig sedan i Segasjön. Simmade runt där någon halvtimma. Solade ett tag och fick sällskap av Elsa. Intog mat hemma hos far, träffade sävargänget, tog på pannlampa och reflex och hojjade ut till Ytterboda. Puh.
Solig dag och lite brunare jag!

Förutom alla getingar...

så älskar jag verkligen mitt Norrland! Idag bjuds det på strålande solsken. Jag sitter hemma hos pappa på balkongen i skuggan, iklädd bikini och äter frukost (massor med färska blåbär och fil, mmm!) och dricker kaffe. Lyssnar på riktigt go chillmusik på Elsas dator som jag tog mig friheten att låna (smiiile, blink blink, Elsa...). Katten i knät och byn som vaknar.
Om jag sammanställer alla familjens hem till ett summa summarium; Ammarnäs+Aha+Sävar+Ytterboda+Umeå, ja då har jag nog allt jag kan önska mig. Även om det känns väldigt utspritt och rörigt ibland.

Idag blir det (surprise) ut och cykla och springa samt simma i Segasjön. Där vattnet är så brunt att det nästan är som att simma i smältvatten från en glaciär. Fyllt med siltpartiklar. Fast om glaciärvatten är som en fin starbucks kaffelatte, så är det här som kokkaffet med sumpen kvar. Här i norrland kallar vi det för brun utan sol. ;)

Trevlig dag!

p.s. inatt var första natten med "solnedgång" i Longyearbyen.

tisdag, augusti 23, 2011

Promenad i Kryppedalen med Elsa



Kramar ett träd!



Idag sprang jag min första springtur på nära två månader. Nä, riktigt lat och bekväm har jag väll inte varit, bara gjort lite annat och tagit sommarlov från löpningen. Springa på Svalbard är verkligen värdelöst. Till och med ett löpband är roligare. Samma asfaltsgata upp och ner...

I vilket fall så var det helt underbart att äntligen snöra på mig skorna, ta Milou i selen och springa den mysiga gamla ostnäsvägen ända till havet. Omgiven av de vackra träden. Friskt, varmt och mysigt sommarregn. En vacker svan som lugnt rörde sig på vattenytan. Mysiga lilla Milou. Å, det var underbart!

Sitter och gosar med Northug. Sötast i världen! Hmm, har vi en skidåkare till i huset? Nej, det är namnet på "min" lilla katt som vi inte hade hjärta att göra oss av med då Skrollan fick ungar i våras.

Nu ska min röda lilla springare fram, cykeln. Ska trampas mot Sävar och hälsa på hos pappa och träffa min Lillfjompa, katten Freja och se om fiskar överlevt.

Bara en liten påminnelse:
Do what you love. Love what you do.

måndag, augusti 22, 2011

Så exotiskt. Så vackert. Så underbart. Så lugnt och så fridfullt.
Plötsligt påminns jag varför jag valt att utbilda mig till jägmästare. För att skogen i mitt Norrland är det underbaraste som finns.

Sensommarkväll, lätt duggregn och fuktig, varm luft. Dofter av sommaren.
Ljunghed. Tallmark. Myrmark. Äng. Asfalt. Hav.
Skogen vi har är otroligt vacker, näst intill magisk. Grönskan och artrikedomen.
I fjärran hördes örnens piä piiää och tranornas rop från den lilla sjön.
Lingon, hallon och blåbär. Gula kantareller, skogens guld.
Sitter ett tag vid den lilla tjärnen och lyssnar på naturens kvällssång. Fåglarna, träden och fisken som vakade. Enstaka myggor. Ser ut över det spegelblanka vattnet.

Så vackert.
hem ljuva hem

Att komma hem känns som att vara kär på nytt, hur mycket jag än älskar Svalbard.
Värme och lycka som rusar genom kroppen.

Flygbilder





Minst lika nyfiken på utsikten som jag... :)

Någon mer än jag som tänker -surfspot!!




Imponerande front på molntäcket! Gränsen till finaste Svalbardland lämnar vi bakom oss och flyger in över moltäckt mark.

Hmm, många knappar att välja på...

Kopplar ur autopiloten, ställer undan kaffekoppen och landar på Oslos flygplatts.

Ett hav av Svenne-Bananer på Arlanda

"Pearl Jam - Once" spelar nu på nästan högsta volym hemma i Kaptensgården. Hemma!
Pearl Jam-freak nr 1 har anlänt och startat spotify.

Hade en trevlig helg i Stockholm. Trött, men trevligt ändå. Lyckades med 18 timmars sömn på mindre än ett dygn...
Minst en representant från varje brödrafamilj representerades på söndagsmiddagen på Slåtter. Massor av god mat och kul att träffa alla! Sittandes ute i den gröna trädgården. Svensk sommar!

Satt på Arlanda flygplatts i morse och studerade svenskar. Svalbard är ju i allra högsta grad mycket mångkulturellt och det var länge sedan jag såg många människor med samma språk och kultur. Nu satt jag i ett hav av svenne-bananer. Främst stockholmare. Jag slogs av tanken att svenskar är ju så tråkiga. Förlåt alla svenska bloggläsare, men det är precis vad jag tänkte. På Arlanda omgavs jag av perfektionister, alla ser überstylade ut. Välutbildade och klädda i sina dyra kläder. Säkert på väg till ett viktigt möte och såklart är det mycket viktigt att resten av personerna i gaten inser vikten av denna person.
Perfekta, sminkade och mycket väl klädda. Som fotomodeller hela bunten. En gröt av folk som försöker duga till, vara nog, vara fin och vara duktig. Vips så har den vackra och säkert duktiga personen, som lägger hela sin lön på att se perfekt ut, som kämpar för att nå högt i karriär, som nu satt på flygplattsen och känner sig viktig, försvunnit in en stor mängd av liknande personer. Perfekta. Viktiga.
Pappor som talar till sina små söner, mycket medveten om att tala högt nog för att alla andra omkring ska höra. Höra hur viktiga och duktiga dom är. Ville bara visa att vi är lite bättre än er. Vi är perfekta.

Inget ont om detta fenomen. Jag tror säkert att dessa människor är lyckliga, och då är det ju bra som det är. Jag bara såg det så otroligt tydligt då jag kom från lilla Svalbard. Ett ställe där man verkligen vågar bara vara. Där man gärna sminkar upp sig och klär upp sig i gant-kläder och lilla handväskan över axeln innan man går ner på pubben, men ett ställe där man lika gärna kan komma ner svettig i skitiga fältkläder och rifflan över axeln och ta en kall öl och en stor tallrik flottiga revbensspjäll och äta "otjejigt mycket". Här är man varmt välkommen att vara perfekt, men ingen tittar snett på en om man inte läste senaste numret av ELLE och noga följt skribentens "måste ha!" spalt.

Undra vad dom tyckte om mig. Sittandes med vanliga, tråkiga jeans, en jätteskön kofta som jag hittade i garderoben på Svalbard, vandrarkängor (eftersom de inte rymdes i resväskan så åkte de största skorna på fötterna) och endast mascara som smink. Med massor av blåmärken från olika vandringar. Med en handväska som idag var Haglöfs 35-liters dammiga och slitna ryggsäck. Såg jag ut som "hej kom och hjälp mig" i deras ögon? Jag måste ha sett ut som om jag tillbringat hela sommaren på någon arktiskt äventyr...

Jag måste fråga, visst är en människa som inte är "perfekt" också vacker? Men en person som inte har ett ansikte som en fotomodell, toppsminkad och med den finaste ansiktisformen, kan vara så otroligt vacker. Små skavanker som får denne att sticka ut från mängden. Skavanker är nog det vackraste jag vet. Personlighet kallas det. Varje människa är unik, du vet. Klaga aldrig mer på att du har ett ärr, en för lång näsa, ett öga som är lite större än det andra, inte tillräckligt tydliga kindben, utstickande öron, för tjocka lår eller vad nu mer det finns att klaga på.

Jag kände mig i vilket fall nöjd. Sittandes i ett hav av vackra människor. Perfekta människor.
Istället för att försvinna in i denna folkmassa och se likadan ut som alla andra och känna mig lycklig av den anledningen, så har jag lagt mina pengar på att åka till Svalbard i 2,5 månader.
Har man mode som största intresse, ja då är ju verkligen sommargarderoben den bästa investeringen av lönen. Utan tvekan. Bara man inte ser detta som ett måste. Kläder och smink för 1000 kr i månaden kanske räcker för att hålla sig någorlunda fin, så kan man ha kul för resten.

Nu är jag i vilket fall i finaste Ytterboda. Omringad av skog, ängar och havet någon kilometer bort. Härlig norrländska och lugna, harmoniska personer.
Nu ska jag ut och springa genom skogen, över bäckar och myrar, ut till havet. Första springturen på snart två månader, lite nervöst...

Kom ihåg; njut av livet!
One Life. Live It.

söndag, augusti 21, 2011

Imorgon, min gulliga Lillfjompa! :D

Se you!

Å, stackars mormor. Så hon skrämms! Jag landar i Oslo och får veta av mamma att hon fått en hjärnblödning, ligger på sjukhus och är inte riktigt kontaktbar. Min Super-mormor!? Hon som börjat gymma massor, knatar runt hela tiden så mycket skorna håller för, är runt och träffar folk och reser så man nästan blir trött bara av tanken så mycket hon flänger runt.

Ska jag åka till Göteborg eller upp till Umeå? Hur allvarligt är det?
Min mormor, hon som ska leva och vara frisk i många, många år till. Finns inte på listan att hon ska ligga på sjukhus och vara gammal!

Som tur var verkar det dock inte vara en hjärnblödning har läkarna nu konstaterat, utan troligen eventuellt en liten propp och stress som gjort det.

Kramar mormor!! Vi ska ut på många, många fler promenader i Rudalen tillsammans, så se till att krya på dig massor nu!

lördag, augusti 20, 2011

Bye bye Svalbard!

En underbar sommar som lider mot sitt slut. Många, många goda minnen.
Att säga hejdå är aldrig kul, att säga vi synns känns destå lättare.


Det har ännu inte gått upp för mig att sommaren där är över. Jag kommer inte gå till UNIS på måndag, jag kommer inte selga, paddla kajak eller vanrda i helgen. Jag kommer troligen inte träffa alla de otroligt trevliga personer jag mött igen. Hoppas dock på att få träffa så många som möjligt igen. Allt är bara så overkligt. Imorgon kommer jag vakna i brakke 4.


Njuta av den friska, arktiska luften.


Inte...



Svalbard bjöd på en fantastisk morgon, men vackert ljus och klarblå himmel.
Som alltid lika underbart.
Jag fick göra de två trevliga piloterna sällskap i cockpit, det bästa avslut man bara kan ha på en svalbardssommar. Panoramavyn var inte att klaga på och det var mycket kul att se hur det går till då man flyger.
"Var vill vi flyga idag då?"funderar piloten
"De bergen där borta ser jättefina ut" säger jag och pekar på ett par höga toppar i fjärran.
"Jajjemen, då flyger vi förbi där!"
Jag berättade massor om vad jag gjort under min sommar och om Svalbard i sig, vilket jag tror piloterna uppskattade. Som en liten guide i baksätet.

Nu upplever jag kvav stockholmsluft, höga träd och gröna buskar. Regn. Ändlöst hav av ängar och blommor. Nattmörker. Tråkiga svenskar överallt. Folkmassor och stress.



Farmor och farfar tar dock väl hand om mig och jag har fått mycket god middag och massor med färska bär till efterätt. Mums!

Inga glacirärer. Inget vackert, ändlöst hav. Inga spettsiga berg, platåer eller djupa dalgångar. Ingen midnattssegling och ingen kvällskajaking. Ingen tur ut på den vackra tundran i Adventdalen. Inget kvällste i brakke 3.


Saknad.


Tack, tack, tack för en underbar sommar!

fredag, augusti 19, 2011

Vem kan segla før utan vind
Vem kan ro utan åror..

Å, det kænns jobbigt att det ær sista dagen nu. Rummet ær urstædat och nu återstår bara att ta det lugnt och sæga hejdå. Ikvæll ska jag på renmiddag och sedan blir det friday gathering. Kommer stanna uppe tills flyget går 4:50.
Bilden, jag som ligger och solar i bikini på en strand. Jepp, en dag i arktis! Not too bad. Senare på kvællen tog jag hand om torsdagspaddlingen och ledde gruppen på 7 personer runt i ett supersoligt Adventfjorden. Eftersom det var så varmt så hade jag bara shortsen under torrdræckten. Funkar bra då man kajakar och kænner sig sæker på sjøn.
Kommer i land och Japp plockar upp mig med segelbåten. Det var grymm vind och vi fløg fram, red på vågorna och læt vatnet duscha oss i ansiktena då vi seglade mot vågorna. Det var helt obeskrivligt underbart och gick obeskrivligt fort. Adrenalin upp øver øronen. Men man blir ju kall efter ett tag. Japp avsløjar att också bara har shorts under torrdræckten. Inte en kapsejsningsdag med andra ord. Då jag satt och hade hand om roder och storseglet var jag lite før seg en gång då det kom en lucka i vinden. Jag han inte dra in storseglet tillræckligt och båten lutade så øver hastigt åt vår healingsida, dær vi hængde ut allt vad vi kunde. Stropparna dær bak som man færster føtterna med, ær rætt så løsa och jag hænde bara med tårna før att få så mycket vikt ur båten som møjligt. Inte så førvånande åker min bak ner i vattnet, jag kæmpar ett tag før att komma upp, får in vatten i torrdræckten och trillar sedan av. Smash ner i det iskalla vattnet. Dessutom råkar jag styra så galet med rodret i mitt fall att hela båten kapsejsar.
Dær ligger vi, iskalla i vattnet med båten upp och ner. En rolig situation om man har tillræckligt med klæder på sig. En sjukt kall situation om man inte har det. Jag stæller mig på skæddan och vippar øver båten, men ær før seg att hoppa tillbaks och det flippar øver på andra sidan istællet. Eftersom vi inser att vi fort blir kalla och inte har allt før många førsøk på oss får Japp gøra næsta førsøk medan jag håller i fronten som ett ankare. Båten kommer upp och jag ska sedan i. Ær dock så kall om benen att det slutar med att Japp får dra mig upp som en valross, strandad i vattnet. Brrr, kallt kallt kallt!!! Vi flyger med båten øver fjorden och in i land, dær några sitter och myser framfør en eld. Jag kastar av mig mina dyngebløta klæder och værmer mig. fasen, att jag inte fattat ænnu att man verklgien ska ta det kalla vattnet på allvar.
Efter en kopp te ær det riktigt trevligt igen och vi sitter ett par timmar och njuter av den ljusa natten och solen som værmer. Underbart, underbart, underbart!

torsdag, augusti 18, 2011

åååå, gud vilka underbara dagar jag har!! Solen skiner och jag smælter i hettan, de orangea fjællen skiner och livet kænns heeelt underbart. Alldeles før underbart før att jag ska kunna læmna mitt paradis!! Kænns riktigt jobbigt att børja tænka på att flytta ut ur mitt rum, packa væskan, sæga hejdå och sætta mig på planet.
Dessutom børjar jag kænna mig hængig och småsjuk, trøtt och seg.

Længtar dock massor efter min underbara familj.

Jenter på jakt

Enligt yt.no var det øver 17 grader denna dag!! Vi svettades som i en bastu medan vi kæmpade oss fram øver stenar, forsar och glaciærer med våra tunga ryggsæckar. Renarna vi skjøt, ja de fick vi ju stycka upp och bæra ner i ryggsæckarna. Totalt blev det 15 timmars tur.. puh!!




















































Fieldwork and after work

Lorna on top of Fuglefjella, marking DGPS cordinates.


View from work.



After work on the beach in Bjørndalen